Pontal
Vilddjurens korridorer
Platsen och hotet
Atlantskogen — Mata Atlântica — har förlorat mer än fyra femtedelar av sitt trädtäcke, och det som återstår ligger i öar. För arterna som bara finns här betyder fragmenten isolering: för små för att jaga i, för långt ifrån varandra för att hitta en partner.
Metoden
Tillsammans med IPÊ planteras korridorer som återkopplar Morro do Diabo till skogsfragmenten runtomkring — vandringsvägar av inhemska träd, från berikning till full plantering. Plantskolorna drivs av lokala kvinnliga entreprenörer, och den biologiska mångfalden följs upp med ekoakustik och AI.
Apan som kom tillbaka
Den svarta lejontamarinen troddes utdöd i 65 år.
När den återupptäcktes 1970 var populationen nere på omkring 100 individer. Idag lever runt 1 800 svarta lejontamariner i Atlantskogen, och 2008 flyttades arten från akut hotad till hotad — en av regionens få riktiga comeback-arter.
Ur fältet
Den svarta lejontamarinen finns bara här — och den syns i kamerafällorna igen.
Jaguar och jättemyrslok rör sig genom korridorerna, och varje inspelad gryning ger forskarna ett nytt kvitto på att skogen fungerar.
Korridoren
Brasiliens största restaurerade skogskorridor — två mil lång, över 2,7 miljoner träd.
Korridoren binder samman Morro do Diabo-parken med tamarinens ekologiska station: cirka 3 000 hektar totalt, med sju mindre korridorer och ett hundratal agroforestry-öar på gårdarna däremellan. Där kan djuren röra sig igen, och genpoolen andas ut.
Arter i återväxten
- Cedrela fissilis
- Cordia trichotoma
- Colubrina glandulosa
- Guazuma ulmifolia
- Jacaranda cuspidifolia
Det kamerorna ser
Kamerafällorna fångar nu tamariner, jaguarer — färre än 300 i området — och jättemyrslokar i det restaurerade landskapet. Plantskolorna drivs av lokala familjer och ger inkomst medan skogen växer.
Ett träd i något av projekten,
med ditt namn på.
Räkna på ditt avtryck eller lägg planteringen i händerna på människorna som redan är där.